Att sedera en räv

Idag var det dagen D, d som i HD och ED. Räv skulle röntgas.

Efter att ha ratat leversnitt som veterinären erbjöd, lyssnats på hjärta och blivit allmänt klämd och klappad fick räv en spruta i låret.

Sen fick vi vänta.
Sen väntade vi lite till.
Sen kom veterinären och sade "Oj, han står ju fortfarande! Vi får vänta lite till".
Så vi väntade lite till.
Sen kom veterinären igen och sade "men vad sjutton, är han fortfarande vaken? Jaja, några minuter till då".
Så vi väntade några minuter till.
Sen kom veterinären och sade "men nu ligger han i alla fall", och då svarade jag "nja, jag sade åt honom att lägga sig", och då sprätte räv upp på alla tassar igen, dock med lite knipiga ögon. Veterinären sade "en så lugn hund borde ha somnat för länge sedan, vid det här laget sover alla hundar, vi kanske får ge en extra spruta om han inte somnar snart.."
Sen väntade vi igen.
Sen kom veterinär och konstaterade att han förvisso inte sov, men han var nog trött nog att röntgas. Räv satt då och vajade som en smörblomma i sommarbris.

Väl i vaggan vid röntgen låg räv som en säl. Kikade fortfarande lite men för trött för att bry sig om sådant som att ligga på rygg, vi sover ju ändå på rygg varje natt så det var väl väldigt bekvämt.

Hund vaknade sedan och skuttade glatt ut i receptionen och sade hejdå till veterinären. När vi kom hem så hade den vajande smörblomman nästan vissnat. Det är en mycket trött liten hund som ligger bredvid i soffan, och ser fruktansvärt bedrövad ut när han reser sig för att vinglande lägga sig i en ny ställning.

Så, nu väntar vi med spänning på resultatet och håller alla tassar för att alla leder är fit for fight.