Visar inlägg med etikett Ömse. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ömse. Visa alla inlägg

tisdag 4 augusti 2015

Keir fyller 3 år

Lilla Satskap, mongo, mupphund och älskade Keir, det finaste jag har, blir hela tre år idag.

Helt otroligt hur fort tiden gått. Vi har flyttat tre gånger under den här tiden, rest land och rike runt, gjort massor, upplevt ännu mer och det är bara tre år. Tänk kära lilla hund vad mycket mer vi ska hinna med!

lördag 23 augusti 2014

Long time, much to see

Vi har inte varit frekventa här alls på sista tiden. Det är inte för att det inte hänt saker, snarare tvärtom.

Vi har sagt hejdå till Phoenix
Finaste illerpillerPhoenix var en gammal man och en vacker dag var det bara att inse att till och med en illers envishet kan ta slut.

Vi har flyttat
I mars tog vi pick och puff och blev sörmlänningar. Så blir det när matten anser att det är en bra idé att fortsätta göra samma skit om dagarna, men på annan ort. Sörmlandet är kul, det finns ankor här.


Flyttlådor och flytthund

Vi har omplacerat hussen
Hussen var ju någon som matten och första illern Chade gick och skaffade för en herrans massa år sedan. Hund fick sen ärva hussen. Det har varit trevliga år och sådär, men det fungerade inte riktigt. Så vi bestämde oss för att omplacera honom.

Vi har sagt hejdå till Camaro
Strax efter omplaceringen av hussen så tacklade även Camaro av, och en sorglig tisdag så tog matte och hund farväl till den sista av illrarna han vuxit upp med. En av de mest fasta punkter i hans liv, en av hans närmsta vänner.

'maromusen hos veterinär

End of an era.
Vi var hjärtekrossade båda två. Hund var låg länge, och det var massivt tydligt hur mycket illrarna betytt för honom när vi nån vecka senare hälsade på Tant H i stora Stockholm. Tanten har en handfull illrar och hund sken upp som han inte gjort på veckor.

Vi har åkt på semester
Vi åkte till värmländska skogar, till klippiga västkusten, till Västra Götaland, till Sörmland, till Linköping, till Nyköping, till Vänersborg, till Uddevalla och tillbaka igen. Lika många människor och familjer åkte vi till.
Matte hade inte byxor på 3 veckor. Hund var awesome som bara åkte med och bodde överallt, hursomhelst, med vemsomhelst. Asbra semester helt enkelt.

Vad på västkust

Vi har rakat pälsen
Den dagen det var +34°C och vi lekte lugnt i 5 minuter och sen fick sitta i varsin ände av ett badkar med kallvatten i 10 minuter så bestämde jag mig. Pälsen skulle bort.

Tre dagar senare stod vi hos en hundfrisör som med gigantiska samvetskval lät den heliga sheltiepälsen falla till golvet.

Snaggad räv

Ja, pälsen har en funktion. Biologen är fullt medveten om detta. Om det är kastrationen som gör det, eller om hund helt enkelt har separationsångest vad gäller underullen vet jag inte. Men funktionell var det sista den pälsen var i sommar.

Haters gonna hate.
Vi kan springa fritt för första gången på förjävla länge. Så. Värt.

Det var väl vad vi gjort sista tiden. Give or take.

onsdag 18 december 2013

Hundhalsband och produktfotografering

Matten ägnar sig ju åt en del kreativa saker emellanåt. Bland annat råkade räv behöva ett nytt halsband (man kan inte bara ha ett förstår ni) så då pysslade matten ihop ett.

När man pysslar och emellanåt även säljer lite saker så bör man ju produktfotografera. Problemet är bara det att jag har en långhårig hund. Halsband + pälskrage = dålig ide, om du inte vill visa upp pälskragen och köra "gissa om hunden har halsband på sig eller inte".

Problem är dock till för att lösas! I give you, hund i halsband, den synliga versionen.




Självklart i rött, räv har ju lite av ett rött tema...

Om någon nu skulle råka vara intresserad, så har matten en egen sida på the interwebs för kreativiteten, Aviendha.se Vi finns även på facebook (finns man inte där finns man ju inte som bekant), även där under namnet Aviendha.se.

fredag 13 december 2013

Stormvarning - den retroaktiva versionen

Det har ju stormat en del på slutet. Det har varit Hilde, Sven och Ivar, nästan dansbandsvarning. Vilket i sig är lika illa som en klass 3-varning. 

Förra helgen innebar det, förutom den traditionsenliga stormingrediensen vind, en del snö. Förjäkla mycket snö vill jag mena. Vid frukost låg det kanske två cm av det kalla vita på marken och hund var fladdermusexkrement-glad för det. 

Vid lunch hade det börjat falla någon enstaka snöflinga. Vid middagstid rådde snödjup boghöjd på hund. Hund var inte fullt lika fladdermusexkrement över det. 40 minuter senare stack bara rutan och backspeglarna ut från snödrivan som kommit att utgöra min bil. 
Då tyckte inte hund att det var rätt så jävligt.

Har ju alltid sagt att storleken på shelties är himla snodig. Den äter inte mycket. Den bajsar inte mycket. Den väger inte mycket. Den kan tas under armen vid behov. Det som däremot visade sig med all önskvärd tydlighet var att den låga markfrigången gör att 4-hjulsdriften kopplar ut i extrema snömängder. Han körde helt enkelt fast.

Promenaden började med att hund skulle gå ner för trappan, som var översnöad. Hund åkte kana på rumpan utför hela trappen i en sån fart att jag tappade kopplet och vid trappans slut stod en stöddig snödriva som helt sonika åt upp räv. 

Som tur var hade han sele och kopplet hängde fortfarande utanför så jag kunde bogsera ut honom. Bokstavligt talat. Sen skulle vi försöka ta oss från vår trapp ut till vägen, där det i vart fall fanns något bilspår man kunde gå i. Vilket var lättare sagt än gjort i nysnö som nådde mig upp på låren på sina ställen. Hund simmade bröstsim mer än han gick/hoppade fram. 

Frågan är om man ska skaffa snökedjor till honom, eller om man helt enkelt ska sätta honom på pulka nästa gång det kräksnöar innan snöröjarna hunnit skotta fram oss.




onsdag 2 oktober 2013

Tutflykt

Registreingsbevis - check
Vaccinationsintyg - check
Medlemskort SKK - check

På lördag ska jag och svarträven gå BPH! Eftersom det är dåligt med sådant i vår landsände så kommer vi i morgonkväll att ta bilen ner till Stockholm. Och Tant S. Och hennes Lushund.

Keir bodde hos Tant S och Lushunden en vecka i början av sommaren. Det var kul, så han ser fram emot att träffa Lus igen. Han har däremot hört att Lus nu fått en Snigelsyster. Keir har aldrig träffat en snigel. Han har däremot träffat en padda en gång, när vi var på Gotland. Den var skitläskig. Så han skällde ut den.

Jag tror dock att han kommer tycka om valpSnigel. Jag tror även att vi inte kommer sova en sekund när vi ska ha tre hundar med släng av rabies i en tvåa.