Long time, much to see

Vi har inte varit frekventa här alls på sista tiden. Det är inte för att det inte hänt saker, snarare tvärtom.

Vi har sagt hejdå till Phoenix
Finaste illerpillerPhoenix var en gammal man och en vacker dag var det bara att inse att till och med en illers envishet kan ta slut.

Vi har flyttat
I mars tog vi pick och puff och blev sörmlänningar. Så blir det när matten anser att det är en bra idé att fortsätta göra samma skit om dagarna, men på annan ort. Sörmlandet är kul, det finns ankor här.

Flyttlådor och flytthund

Vi har omplacerat hussen
Hussen var ju någon som matten och första illern Chade gick och skaffade för en herrans massa år sedan. Hund fick sen ärva hussen. Det har varit trevliga år och sådär, men det fungerade inte riktigt. Så vi bestämde oss för att omplacera honom.

Vi har sagt hejdå till Camaro
Strax efter omplaceringen av hussen så tacklade även Camaro av, och en sorglig tisdag så tog matte och hund farväl till den sista av illrarna han vuxit upp med. En av de mest fasta punkter i hans liv, en av hans närmsta vänner.

'maromusen hos veterinär

End of an era.
Vi var hjärtekrossade båda två. Hund var låg länge, och det var massivt tydligt hur mycket illrarna betytt för honom när vi nån vecka senare hälsade på Tant H i stora Stockholm. Tanten har en handfull illrar och hund sken upp som han inte gjort på veckor.

Vi har åkt på semester
Vi åkte till värmländska skogar, till klippiga västkusten, till Västra Götaland, till Sörmland, till Linköping, till Nyköping, till Vänersborg, till Uddevalla och tillbaka igen. Lika många människor och familjer åkte vi till.

Matte hade inte byxor på 3 veckor. Hund var awesome som bara åkte med och bodde överallt, hursomhelst, med vemsomhelst. Asbra semester helt enkelt.

Vad på västkust

Vi har rakat pälsen
Den dagen det var +34°C och vi lekte lugnt i 5 minuter och sen fick sitta i varsin ände av ett badkar med kallvatten i 10 minuter så bestämde jag mig. Pälsen skulle bort.

Tre dagar senare stod vi hos en hundfrisör som med gigantiska samvetskval lät den heliga sheltiepälsen falla till golvet.

Snaggad räv

Ja, pälsen har en funktion. Biologen är fullt medveten om detta. Om det är kastrationen som gör det, eller om hund helt enkelt har separationsångest vad gäller underullen vet jag inte. Men funktionell var det sista den pälsen var i sommar.

Haters gonna hate.
Vi kan springa fritt för första gången på förjävla länge. Så. Värt.

Det var väl vad vi gjort sista tiden. Give or take.

Felkod: morr

Kära hund.

Jag vet att du är uttråkad till den grad att det faktiskt kan strida mot djurskyddslagens portalparagrafer.

Matte har verkligen inte tid, är hemskt ledsen för detta.

Men.

Att du går runt runt och morrar konstant (varvat med tass-smällar på allt som sitter löst) kommer inte ge dig någon aktivering från mitt håll.

Om du inte ser ett aktiveringsvärde i att äta upp mig när jag fått en hjärnblödning till följd av ditt #@&!$# morrande förstås.

(du vet inte om det än, men om ett litet tag ska vi åka bil i 45 mil. Jag kan komma att se det som en payback för driver-mig-från-vettet-morrandet)

Tugga, tugga egenstickade lovikavantar

När jag var 15 önskade jag mig garn i födelsedagspaketet Och en instruktion för lovikavantar. Jag fick allt detta, och skapade egna vantar med svett, tristess och onda fingrar. 

Dessa vantar har sedan följt mig överallt. De har vart med om det mesta och visst, de började bli lite tunna längst ut. Men de hade lätt fixat några år till. Om de inte mött räv en solig dag förstås.

Mupphund

No comments...

Ser ni vad jag lever med?!?

Den sötaste lilla hundensvännen

Hund har inte ätit upp något han inte ska äta idag. Vad vi vet. Så nu kan man ju medge att den är rätt massamycket supersöt. Faktiskt.

Att han åt (sin) mormors stay-ups på annandagen och kräktes upp dem nån gång kring nyår och nu ger matte efterhandsångest och hjärtsnörp som yttrar sig genom något som för den oinsatte måste se ut som ett patologiskt intresse för att studera hundfekalier och att se hund klämma ut dessa. Ja, det är en annan historia.

Hund åt headset - igen

Hund åt ju upp mattes headset. Vilket var rätt onödigt. Men matte köpte ett nytt. Jättebra, jättefint, vitt och matte var jättenöjd. I en vecka. Sen åt hund upp det nya headsetet.

Eftersom han förra gången mest åt upp gummipluppen (vilket inte demolerade headsetet helt egentligen) så tog han i lite mer den här gången och åt inte bara upp gummipluppen, utan bet även lös själva högtalaren. Medelst skruvmejsel (!) och tändare (!!) har husse dock lyckats peta ihop det tillräckligt för att vi skulle kunna kränga på en annan modifierad gummiplupp och då går det att använda hjälpligt tills nytt kan inköpas.

Själv är jag väl av åsikten att jag inte kan leva utan ett headset, men att jag inte kan köpa mer än ett i månaden. Budget och sånt liksom.

När jag såg dådet blev jag faktiskt arg på hund. Inte fullt så mycket för att det var mitt headset. Inte heller fullt så mycket för att jag hunnit äga det i en vecka. Men det är liksom droppen. Hundjäkeln är ju värre än en trädgårdsflismaskin på speed.

This is why I can't have nice things!

DemolitionDog got demolished

Hej hej uppskuren trampdyna. Självklart på en fredag. Kanske 1-1,5mm djupt så vi behöver nog inte tuta iväg till veterinären. Om inte räv gnager sönder alternativt hoppettistudsar upp det till 1-1,5cm djupt förstås.

Man ska ju inte ropa hej förrän man har ett bäcken.