Borstade svarträven igårkväll. Eller ja, jag krattade halva kragen och svansen egentligen. Idag inser jag att jag kanske inte skulle krattat fullt så mycket svans, den ser tämligen ynklig ut när man är van att den ser ut som om den skulle kunna tillhöra en ekorre. Ekorre på 10 kg. I vinterskrud.
En annan dum grej med att kratta räv är att det inte längre går att blunda för att öronen behöver dejta såväl sax som effileringssax som fintandad kam. Och även torrschampoo. Eller ett bad (det senare undviker vi dock gärna så långt som det är fysiskt möjligt av förklarliga skäl). Bakom öronen sitter nämligen superduperfin päls som av någon oförklarlig anledning lätt blir fet. Och därmed tovig.
Nåväl. Matte är fortfarande hemma med magsjuka. Hund likaså. Så vi har väl tid att ta fram saxar och gå bananer. Eller så kan vi öva oss lite till i ignorerandets ädla konst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar