tisdag 10 mars 2015

Bilder, typ


Valping växer så det knakar. Han har i och för sig ett par rejäla tassar att växa i, en långsnok börjar ta form men någonstans på vägen så blev han även typ sju mil lång. Snart måste han väl bära nån slags röd rosett i svansen för att varna för utstickande last.







söndag 8 mars 2015

Att targetkissa på tyg

Det här med rumsrenhet.. Jag inser att jag var bortskämd med Keir, som sov hela nätterna från start, som hade någon form av prototyp till blåskontroll redan som valp.

Ash har det garanterat inte. Det har hänt att han kissat 7 gånger på strax över en timme. Nu börjar det bli bättre, men en sak är märklig. Han kissar på tyg.

När man rumsrenhetstränar alla andra djur så utnyttjar man ju ofta den där lilla smarta inbyggda grejen som gör att man helst inte kissar där man sover. Well, det fungerar inte på mongomangon. Snarare tvärtom. Så till den bisarra graden att han targetar tyg.

Han söker upp den filt han sover på och kissar på den. Oavsett vart i hemmet den ligger. Om det inte finns något annat av tyg närmare förstås.

Igår lade jag ut Keirs hundbädd, som efter senaste kissolyckan vart utom kissavstånd. Det gick bra, valpen sov på den, sen vaknade valp, gick en vända och kissade på den. Senare galopperade han in i badrummet och kissade på mattan där inne.

Jag skulle vilja reklamera den delen av valping. Faktiskt.

måndag 16 februari 2015

Dansa med rävar

Tant S inledde en kort men intensiv övertalningskampanj häromkvällen. I slutet av mars så hålls det nämligen en kurshelg i freestyle och heelwork to music. Och det tyckte tant S vore en himla bra grej för oss att hänga med på.

Vi har aldrig gjort sådant. Äver. Så, det kan väl inte vara annat än en fantastisk idé? Keir är trots allt rätt förtjust i att träna, och kan en hel del meningslösa tricks. Kanske är lika bra att äntligen få tummen ur rektum och sätta ihop det hela till ett program där matte snubblar och bryter nyckelbenet på räv ackompanjerat av musik?

Så gick det till när jag med adrenalinpåslag skrev ett mail till anordnaren av spektaklet och ville anmäla mig och ett mongo. Ett mongo som ibland beter sig som om folk och fä är ute efter att sälja våra kroppsdelar på den Kinesiska svarta marknaden innan han upptäcker att de inte alls har sådana baktankar.

Vi fick svaret att alla mongon, mangon och hela fruktsalladen är välkommen att delta. Det är ju ändå mest pyreneiska vallhundar (läs: pyreneiska skallhundar) som ska vara med, så vad kan passa bättre in än en sheltie (läs: skälltie) liksom?

Åh, herregud. Vad har vi gett oss in på egentligen?

Välkommen Ash! aka. en vecka med valp

För en vecka sedan tutade vi iväg till Tidaholm och hämtade vapp. Han sov sig genom hela resan och väl hemma så tog det inte många minuter innan han och Keir lekte tillsammans. Så mycket svansvift har jag inte sett på svarträv på jag vet inte hur länge. Han är ingen svansviftare, precis. Ibland undrar man om han ens har en viftfunktion på den.

Ash (som blåräv heter efter många om och ännu fler men) är en rätt rolig liten sak. Han tar det mesta med ro. Att åka bil, gå i djuraffär, genom automatiska dörrar, åka hiss, träffa okänt folk.. Ja, inget är ett problem. Blåskontroll vet vi inte alls vad det är, nattetid håller han max 5 timmar och det är inga problem att kissa 5 gånger på en timme heller. Inser att jag var bortskämd med Keir som sov hela nätter från start..

Keir verkar på det store hela tycka att det är superskoj med valp. Speciellt när den kom på att det går att ha tjurrusning genom lägenheten, vilket lett till att vi flera gånger om dagen rusar ut i hallen och tillbaka ungefär så många gånger som det behövs för att matte ska börja författa ett förlåt-brev till grannarna under.

Det har även visat sig att det går att ha muppryck med valp. Det där när han ligger och morrar och studsar som en skogaholmslimpa. När man gör det tillsammans med valp i soffan är det mer som att dela soffa med en skock sjövilda grävlingar än en hund och en valp.

Så. Även om jag är så trött att jag ramlade i sängen när jag skulle sätta mig upp, och sen vinglade in i dörrkarmen så hårt att jag höll på att skalla väggen och att Ash just sprang till sin bädd och kissade i den så är det en helt fantastisk liten hund vi har fått hem.





lördag 31 januari 2015

När två blir tre - om rävökning

Här kommer en välbevarad hemlighet: Vi ska bli med blåräv!



Har länge funderat på en till hund. Tankarna har gått fram och tillbaka. Vilken ras, har länge vart sugen på Tollare tex. Vilken tid, när vi skaffade Keir var vi två människor varav en jobbade skift vilket var perfekt. Vartifrån, det finns ju en uppsjö uppfödare, att hitta en som passar bra är ungefär lika energikrävande som att hitta maken till den där strumpan som legat ensam sedan 7 månader tillbaka.

Nånstans så landade jag i att det får bli en till sheltie. Jag avgudar Keir, problemet är bara att han inte är särskilt rastypisk. Och det är just de delarna jag älskar. Men inget är som att se honom leka med nån av samma ras.

Nu är nog en bra tid, han är 2,5 år och har just blivit vuxen på riktigt. Dessutom bor jag kanske 32 m från jobbet, bättre läge än såhär blir det liksom inte.

Så. Jag har klickat runt lite planlöst på interwebs, och en dag snubblade jag över nåt som verkade intressant. Efter en stunds halvavancerat stalkande (tack avelsdata, hunddata, facebook och google) så hade jag läst allt jag kunde hitta om såväl kenneln, mamma, pappa och möjligen nån granne. Skickade ett mail på vinst och förlust och förklarade att jag är en trevlig person trots  eventuell creepy-stalking. Efter en del om och men, och en avbokning och återbud så åkte vi till Tidaholm för att säga hej till  uppfödaren, tiken och valparna. No need to say more, gissar jag.

Så, den 9 februari får vi tillökning i hemmet av en liten bi-blue hane. Förväntningarna ligger på en trygg, stabil hund med antagligen lite högre mankhöjd och eventuellt lite mindre reaktivitet än det jag redan har. På gott och ont. Rektiviteten hos Keir är ett problem vid hundmöten exempelvis, trots sjukt snabba avreaktioner, men även det som gör mig mentalt gråtfärdig av lycka och faschination vid träning. Blåräv ska bli en minst lika häftig hund, hur skulle han kunna bli annat med svarträv som storebror?!

Den ljuvligaste lilla vappvapp heter TheLooks Go for it Odd. Vi måste komma på ett arbetsnamn också. Keir röstar för Råtta [wröttah] eftersom hans favoritleksak är ikea-möss och jag kan ha sagt att det här ska bli hans bästa vän. Vi behöver nog fila lite till på namnet känner jag..

söndag 25 januari 2015

om skator och att besvära medmänniskor

På promenad för ett tag sen drog hund iväg som en avlöning, och fick något tuppjuck uppepå en sten.

Det framkom efter ett tag att det var en exeptionellt kaxig skata som bara ska ha. Högst upp i ett träd.

Den sket högaktningsfullt i skåpmongot på stenen. Skåpmongot sket lika högaktningsfullt i att matte ville få stopp på oljudet, alternativt få med sig hunden därifrån.

Förbipasserande såg frågande ut. Matte log ansträngt och mumlade något om skåpmongon och dåliga dejter med skator. Förbipasserande såg besvärade ut. Matte log ännu mer ansträngt. Skåpmongot bestämde sig för att skatan hade fått sitt och kom studsande med svansen i topp och förväntade sig att få godis.

Skaffa hund, they said. It will be fun, they said.


Hund och exeptionellt kaxig skata

lördag 24 januari 2015

Risk & säkerhetsanalytikern

 Låt mig presentera anledning till att vi kan  sova tryggt om natten: Keir, the great slayer of soptunnor and reflexvästar, protector from drällande människor who really needs to kamma sig and skaffa ett jobb.

Det begicks otukt (gammal man med käpp) på gatan (alltså, inte vår, den längre bort). Det hela var väldigt suspekt (ja, alltså, han bara stod där och drällde, säkert okammad också) vilket enligt en snabb risk & säkerhetsanalys, med en sannolikhet lika hög som nämnda analytikers tankar om sig själv, måste betyda att illdåd planeras. Det var även högst troligt att den illdådande gynnaren inte hade ett jobb heller (pension är ingen ursäkt, det ska ni ha klart för er!). 

Så, Keir gick all batdog på situationen. Han morrade och boffade ett par gånger från sin sniperposition på köksbordet. Situationen var spänd, mycket spänd, lite Kuba-krisen-spänd faktiskt. Men illdådaren fegade ut, och klev in i en bil som anlände passande nog och de lämnade kvarteret.

Tänk vilka otäckheter vår luddige försäkringskassehandläggare och tillika säkerhetsanalytiker avstyr. 

To protect and serve. 
Batdog